Kvalitetskriterier för socionomer & kuratorer inom palliativ vård

Bakgrund

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är palliativ vård ett förhållningssätt för bästa möjliga livskvalitet i samband med livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom att tidigt upptäcka, bedöma och behandla smärta och andra plågsamma symtom.¹ I lidande inkluderas även psykosociala och existentiella aspekter som behöver uppmärksammas.

Det finns två vårdprogram om palliativ vård i Sverige, ett för vuxna och ett för barn upp till 18 år. De beskriver hur palliativ vård bör bedrivas, oavsett patientens diagnos, bakgrund, etnicitet eller vilken vårdform som är aktuell. Vårdprogrammen beskriver hela det palliativa vårdförloppet, från tidig till sen fas. Särskilt fokus har lagts på vikten av att i rätt tid identifiera palliativa vårdbehov, patient och närståendes behov av samtal, samt på omvårdnad och symtomlindring. Vårdprogrammen beskriver hur viktigt det är att arbeta strukturerat, teambaserat samt personcentrerat inom den palliativa vården.²

Hälso- och sjukvårdslagen anger att sjukvården ska bedrivas utifrån en helhetssyn på patienten. Prioriteringsutredningen visar att vård i livets slutskede är klassad i prioriteringsgrupp 1 och har högsta prioritet inom sjukvården.³ 2001 kom en statlig utredning ”Döden angår oss alla-Värdig vård i livets slut”, som är en beskrivning av den palliativa vården i Sverige. Den visar på förslag och möjligheter att förbättra vården.⁴

Fyra hörnstenar i palliativ vård 

Den palliativa vården vilar på fyra hörnstenar; symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt närståendestöd.⁵ Den palliativa vården är under ständig utveckling och även de psykosociala insatserna i den palliativa vården behöver kontinuerligt utvecklas, utvärderas och förtydligas. 

Palliativ vård innefattar bland annat nedanstående punkter.   

Lindra smärta och andra vanliga symtom. 
Befrämja livskvalitet vilket kan påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse. 
Bekräfta livet och betrakta döden som en normal process. 
Integrera psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård. 
Erbjuda organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden inträffar. 
Erbjuda organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera situationen under patientens sjukdom och efter dödsfallet. 
Tillämpa tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier som syftar till att förlänga livet som cytostatika och strålbehandlingar. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer. 
Tillämpa ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal.  
Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden.⁶

Föreningen för Socionomer i Palliativ vård (SiP) 

Socionomer/kuratorer ingår i den palliativa vårdens teamarbete. En nationell yrkesförening bildades 2002, Förening för Socionomer inom Palliativ vård, med uppgift att bland annat utveckla socionomens/kuratorns roll och kompetens inom det palliativa området.⁷

Nationella Rådet för Palliativ vård (NRPV) bildades 2004, och består av medlemmar från de olika nationella yrkesföreningarna och nätverk som arbetar inom palliativ vård. Nationella NRPV verkar för en samordnad palliativ vård i hela landet enligt WHO:s definition av palliativ vård. Målsättningen är att föra fram dessa frågor på olika nivåer i samhället.⁸

SiP kvalitetskriterier  

Olika personalgrupper efterfrågar alltmer socionomers/ kuratorers kompetens i utbildning, konsultationer och handledning beträffande psykosociala frågor. Inom SiP har det vuxit fram ett behov av ett dokument som beskriver vad de olika delar som det psykosociala arbetet för socionomen/kuratorn i palliativ vård bör omfatta. Kvalitetskriterier kan också ses som en basnivå för socionomens /kuratorns arbete inom palliativ vård. 

Syftet med kriterierna

Syftet är att tydliggöra socionomens/kuratorns roll, insatser och kompetens i det psykosociala arbetet inom palliativ vård och ger ett instrument att användas i utvecklings- och kvalitetsarbete. 

De fyra hörnstenarna; symtomlindring, teamarbete, kommunikation och relation samt närståendestöd, utgör grunden för socionomens/ kuratorns arbete i palliativ vård. Socionomen/ kuratorn har genom sin utbildning en bas för att se patienten i hens sammanhang där fysiska, psykiska, sociala och existentiella faktorer beaktas och dessa fyra perspektiv bör genomsyra arbetet. 

Närstående är de personer som patienten uppfattar och uppger vara närstående. Det kan innebära en vidare krets än den biologiska familjen och kan omfatta personer i alla åldrar.  

Samhället i stort påverkar också patientens livssituation. Det innebär att socionomen/kuratorn arbetar på flera olika nivåer; individ, familj, grupp, samhälls- och organisationsnivå. 

Socionomens/kuratorns professionella arbete i palliativ vård 

Etik och förhållningssätt 

Socialstyrelsen beskriver ett etiskt dilemma enligt följande; att hamna i en situation som är svår att hantera eftersom inget av de möjliga handlingsalternativen framstår som självklart bättre än de andra kan beskrivas som ett etiskt dilemma. Hur man än gör så blir det fel.⁹

Kunskapsbanken nämner fyra etiska principer inom svensk hälso- och sjukvård som har fått stort genomslag vid etiska vägval, bland annat i den palliativa vården. Principerna är, utan inbördes rangordning: 

inte skada-principen 
göra gott principen 
autonomiprincipen 
rättviseprincipen

I livets slutskede kan patienten uppleva ett ökat beroende av andra, känna att sjukdomen blir ett hot mot ens identitet och även ha svårt att kontrollera de kroppsliga funktionerna. Detta kan upplevas som mycket plågsamt och skapa en påfrestande situation för den döende patienten och de närstående. Empiriska studier med patienter i palliativ vård har visat att upplevelsen av värdighet i sjukdomssituationen kan främjas på olika sätt, bland annat genom att vårdpersonal stöttar patientens förmåga att bevara sin identitet, skapar möjlighet för patienten att leva sitt vanliga, vardagliga liv och respekterar patientens självbestämmande.¹⁰

För socionomer/kuratorer inom palliativ vård innebär det att ha ett förhållningssätt som bör omfatta, men inte nödvändigtvis begränsas till, följande; 

Möta patienten utifrån principen om människors lika värde 
Vara förberedd på att möta etiska dilemman relaterade till sjukdom och döende 
Ha ett synsätt som innefattar att döden är en naturlig del av livet 
Ha ett empatiskt förhållningssätt gentemot både patient och närstående 
Ha respekt och ödmjukhet inför den enskilda individens integritet och behov 
Värna om patienter och närstående som är särskilt utsatta

Kompetens 

Socionomen/kuratorn har kunskap om teorier och metoder att arbeta med individen, gruppen och samhället samt samspelet dem emellan. Kunskapen innefattar också förmågan att se människan i sitt sammanhang och i de system hen ingår i. Några kunskapsområden som är särskilt betydelsefulla för socionomen/kuratorn verksam inom palliativ vård är: 

Kännedom om symtom ur fysiska, psykiska, sociala och existentiella perspektiv 
Olika typer av samtalsstöd  
Kris och trauma  
Sorg  
Digitala samtalsverktyg 
Sjukdomens process i tidig och sen palliativ fas och konsekvenser 
Döendets process 
Familjesystem, systemteori och anknytningsteori 
Barn som närstående  
Kunskap om sex, samlevnad, intimitet 
HBTQI 
Våld i nära relationer 
Patienter och närstående med funktionsvariation  
Mångfald i samhälle 
Livsåskådning och värderingar/normer 
Migration 
Ekonomisk utsatthet 
Samhällets stödsystem  
Sociala, ekonomiska och juridiska perspektiv  
Olika vårdalternativ  
Regelverk och riktlinjer för socionomer/kuratorer i palliativ vård, dokumentation, journalhantering, remissförfarande 
Handleda medarbetare och studenter

Den existentiella dimensionen i kuratorns arbete 

Att ge stöd vid kriser är en viktig uppgift för kuratorn i palliativ vård och ingår i de stödsamtal som kurator ger.  I palliativ vård är det ofta den existentiella krisen vi möter. Definitionen på existentiell kris är att någon befinner sig i en livssituation då skyddet mot de existentiella utmaningarna inte fungerar. Man står blottad inför dödens realitet, den existentiella ensamheten, meningslösheten, friheten och ansvaret att välja och forma den egna tillvaron samt en tänkbar skuld över val jag gjort.¹¹ Icke lösningsfokuserade arbetssätt, ställer krav på kuratorn att kunna agera som medmänniska, och skifta mellan olika förhållningssätt 

Insatser

Utredning och bedömning av patientens och närståendes psykosociala situation är grunden för socionomens/kuratorns praktiska arbete i palliativ vård. Insatserna är baserade på bedömningar som kontinuerligt behöver utvärderas och förändras utifrån nya förutsättningar. 

Områden för utredningen och den psykosociala anamnesen, kan omfatta; 

Boendemiljö
Ekonomi
Sociala nätverk 
Resurser inom nätverken 
Kommunikation och samspelsmönster
Livsåskådning och värderingar
Patientens och närståendes förväntningar på vården 
Särskilt förtydliga och fånga upp barn och unga vuxna – beakta psykisk ohälsa samt tidigare erfarenheter av sjukdomar, svårigheter, dödsfall och förluster.
Migration
Trauma
Samspelande faktorer / förstärkande faktorer, risk- och skyddsfaktorer 
Copingstrategier 
Insatser till patienter och närstående med funktionsvariation, kognitiv svikt 
Suicidbedömning

Efter utredning sker en bedömning av vilka insatser som socionomen/kuratorn kan utföra. En del av bedömningen är symtomlindring ur ett psykosocialt perspektiv. Insatserna i palliativ vård sker i huvudsak genom samtal och praktiska åtgärder som exempelvis: 

Psykosociala stödsamtal; exempelvis kris- och sorgesamtal 
Strukturerade samtal utifrån olika teorier och behandlingsmodeller  
Rådgivning och stöd beträffande sociala, ekonomiska och juridiska frågor, samt ansökningar om fondmedel. 
Information och utbildning till patient och närstående 
Att arbeta med kommunikation mellan patienter, närstående och medlemmar i olika team 
Stöd och samtal till efterlevande  
Slussa vidare till lämpliga organisationer eller verksamheter  
Kännedom om och remiss till vidare rehabiliteringsinsatser  
Samverkan med andra samhällsinstanser 
Digitala arbetssätt

Multiprofessionellt teamarbete  

Teamarbete är ett grundläggande förhållningssätt och en av hörnstenarna i palliativ vård. Socionomen/kuratorn bör vara en del av ett multiprofessionellt team och bör sträva efter ett gott samarbete med övriga teammedlemmar.  Socionomen/kuratorn bör utifrån sin psykosociala kompetens bistå teamet med förslag på insatser och ska föra fram patientens och närståendes värderingar, rättigheter och psykosociala behov i teamet   

Behörighet och utbildning 

Behörighet för att arbeta som socionom/kurator inom palliativ vård har den som har avlagt socionomexamen och, eller har en legitimation som hälso- och sjukvårdskurator.  

Socionomen/kuratorn har ansvar för och bör beredas möjlighet att vidareutbilda och vidareutveckla sig i det psykosociala området inom palliativ vård. 

Det kan ske genom att: 

Ingå i handledning, i grupp eller individuellt  
Ta del av utveckling och forskning och en specialisering av socionomens arbete inom palliativ vård på universitetets sociala institution   
Delta eller medverka i kongresser, konferenser och utbildningar 
Forska om socionomens/kuratorns arbetsområden

Kunskapsförmedling 

Socionomer/kuratorer inom palliativ vård bör kunna ge utbildning om psykosocialt arbete och förhållningssätt inom palliativ vård. 